Mamma Anki var den äldsta av tre systrar. Hon är född i Kiruna, uppvuxen i Gällivare och har bott hela sitt vuxna liv i Nattavaara tillsammans med min pappa Rolle som hon träffade i tonåren, tyvärr dog han för 6 år sedan, hon kommer nu få fortsätta sin sista vila tillsammans med honom.
Mamma fick tre barn, en dotter, Sandra, och två söner, Johan och Emil, samt två barnbarn, Saga 7 år och Melvin som snart fyller 3. Dessa har hon alltid haft varmt om hjärtat. Med stolthet och glädje har hon pratat om sina barn och barnbarn.
Större delen av hennes yrkesverksamma liv har hon arbetat som barnskötare i Nattavaara. På fritiden har hon ägnat sig åt föreningsliv, musik och teater. Att vara ute i naturen tyckte hon om, både sommar som vinter, att vara i stugan och bara mysa och njuta av lugnet det tyckte hon mycket om. De senaste åren så var hon även iväg på några utlandsresor men mamma trivdes nog alltid bäst i hemmets lugna vrå eller ute i stugan där hon kunde njuta av naturen. Hon tyckte mycket om att läsa och har under åren slukat ganska många böcker. Att få umgås med familj och vänner var viktigt för henne. Under hösten så räckte inte riktigt orken till men hon tog med sig en stol och satt och njöt i solen medan hennes systrar fick plocka bär åt henne.
De sista åren levde hon tillsammans med Kurt, en man som lyste upp hennes tillvaro och gav henne mycket glädje. Mamma var en otroligt glad och varm person med hjärtat på rätta stället. Sorgen efter henne är enorm men hon ville inte att vi skulle sörja henne, hon ville att vi ska minnas henne med ett leende på läpparna. Hon ville att vi ska fortsätta upptäcka och uppleva med stor nyfikenhet för att se vad livet har oss att erbjuda. Vi ska se till de ljusa som finns kvar för vi har henne med oss i våra hjärtan.
Morgonen innan julafton så orkade kroppen inte mer och hon fick i stilla lugn och ro somna in. För Mamma var det otroligt viktigt att göra något för var och en, att få färdigt julklappar som verkligen skulle betyda något. Det skulle vara rätt CD-skivor till hennes pappa, där hon och hennes ena syster sjöng nästan varenda låt när dem beställde skivorna, hon ville ha musik som hon visste att hennes pappa tycker om och som han kommer fortsätta att lyssna på. Hon specialbeställde vackra knivar till sina barn, var och en designad efter deras färger så som hon såg det. Hon skickade blommor till alla närmaste vilket hon gjorde med enorm kärlek bakom. Hon la ut en låt på facebook, en sång som hon älskar, en sorgsen sång. Hon såg till att ena hennes syster skulle baka till jul för att det skulle finnas något att äta av. Hon organiserade klart julafton och delegerade uppgifter till var och en. Det var som att lägga ett pussel, ett pussel av en mycket älskad person. En mamma, en dotter, en syster, en mormor, en farmor, en svärmor och en rikigt god vän.
Så älskad och saknad av far och mor, systrar, barnen med familjer, Kurt och alla andra som kände henne.
❤️ Anki, som du skriver så hörde man henne aldrig klaga trots jobbiga sjukdomar som lätt hade tyngt vem som helst. Skrattet och alltid hjärtligt välkomnande är det som jag kommer att minnas för alltid. ❤️