Summa summarum 2020


En summering av året 2020 då så här första kvällen på det nya året - 2021. 
Trots att en pandemi kom och skapade en hel del kaos i världen har jag 2020 som ett av mina bästa år. Jag har verkligen levt mitt liv trots begränsningar. Jag har gjort saker som jag själv mår bra av och som jag tycker om. Det första månaderna hann jag med att se Takida med min underbara vän och vara med riksfamiljen i Stockholm och se melodifestivalen. 


Sen tog det stopp och allt övrigt blev i princip inställt eller omställt. Men det har inte stoppat mig. Jag blev äntligen ensam husägare, jag har spelat en hel säsong fotboll med underbara tjejer. 


Jag har njutit av livet, åkt snowboard och skidor, varit mycket utomhus, myst och eldat, bott på hotell, renoverat, tatuerat mig, pierciat mig, badat hela sommaren i både sjöar, älvar och hav och köpt en raggarbil med gärin. Jag har tränat, sprungit, simmat och gymmat. 




Jag har galejat och umgåtts med mina fina vänner som är en del av min familj, en del träffar jag mer sällan än andra och alla är underbart fina. 


Jag blev faster till söta Hugo och jag skaffade en mysig katt. Jag började plugga igen, en utbildning till holistisk coach som jag hoppas få bra användning för. Jag bestämde mig för att sluta jobba som enhetschef och göra nåt annat istället. 


Jag har fått nya vänner, min gäri som jag gjort så mycket crazy ihop med och MNK såklart. Så kom också kärleken tillbaka in i mitt liv, en helt underbar känsla och en helt underbar pojkvän. 


Sist men inte minst har jag fått spendera ytterligare ett år med min älskade dotter, en självständig och bestämd tjej. 


Summa summarum: Det har funnits motgångar och det finns gånger jag gråtit mig till sömns. Jag har haft ångest, varit arg och ledsen. Jag har kämpat för att må bra och skrattet, kärleken och min stora familj bestående av inte bara blodsband utan även alla mina vänner är det som gör att jag orkar vidare, varje dag. Som avslut på detta säger jag bara. Carpe Diem - Fånga dagen. 






Carpe Diem

Läser min blogg och konstaterar att som vanligt är det längesen det skrevs något här..  

Men 27/1-2020 då införskaffade jag mig ett vardagsrumsbord och skrev att jag nu bara behöver en TV och måla om lite så är det fint. Men först skulle kontoret fixas….  

Hösten 2020 nu, ibland har jag nog ganska lång startsträcka men var sak har sin tid och var sak tar sin tid brukar jag tänka. Nu kan jag i alla fall säga att kontoret är klart! Det är målat och tapetserat, jag har en fin sekretär och skaffade en bäddsoffa om jag får mycket besök. Som i helgen, då vi invigde mitt vardagsrum och det fina dansgolvet jag har. Där har det också blivit målat och tapetserat! Känner mig så nöjd. Nu ska jag snart börja tänka på sovrummet, där har jag tapeter till en vägg redo som ligger i skåpet och mognar. Sen ska det målas en del också.  

Det händer massor med saker i mitt liv hela tiden konstant. Jag började spela fotboll i våras. Något som jag velat göra jättelänge, har spelat matcher med NSK under sensommaren och det har varit så sjukt roligt att få vara med. Jag är glad och tacksam.  

Jag har börjat plugga igen (som vanligt) läser nu till holistisk coach via Lillsveds folkhögskola. Intressant intressant och något jag tänker mig ha nytta av både i privatlivet men även till Skratta med Sandra, som jag inte ens har nämnt här på bloggen men kika in på www.skrattamedsandra.se så får du se vad jag pysslade med förra hösten.  

Hur som helst, men det här inlägget ville jag mest berätta att jag lever, jag är glad och jag mår bra! Jag har mitt liv som jag tycker om och jag gör det jag vill göra. Jag följer mitt hjärta och fångar dagen! 

Carpe Diem.  

 
 

SEE her, ACT from the problem and CHANGE it!

 
När man blir helt stum, när man inte kan tala. När känslorna är många och gåshuden känns över hela kroppen. När tårarna rinner ner från kinderna och man inte kan sluta gråta. När man känner sådan styrka och engagemang i det dessa grymma tjejer gjorde tillsammans med sitt crew. När bild, text, prat, dans och musik kan göra så mycket. När man kan relatera till det själv. När man tillslut inte vet vart man ska ta vägen. När föreställningen var slut och man sätter sig i bilen för att åka hem. När tårarna bara fortsätter rinna längst med kinderna. När man kommer hem och inte kan sluta gråta. 
 
 
Elin och Ronja, ni berör! Ni kämpar, ni visar, ni är grymma! Vi behöver fler som ni! Ni är i klass med Linnea Claesson, Mia Skäringer och många fler som tar upp dessa viktiga ämnen. TILLSAMMANS kan vi stoppa det omänskliga samhället vi lever i.
 
 
 
 
Om föreställningen: 
 
"En föreställning om kvinnors rättigheter som arrangeras av Elin Söderlund och Ronja Englund.

Elin och Ronja vill visa vad en kvinna får gå igenom i dagens samhälle och hur verkligheten faktiskt ser ut. På föreställningen kommer de ta upp begreppet feminism och förklara vad det egentligen betyder, samt att de kommer motivera och inspirera åskådarna till att föra budskapet vidare. Bara för att Sverige har kommit en bra bit på vägen med jämställdhetsutvecklingen är inte kampen slut. Vi är inte i mål, men dit ska vi. En kvinnas röst får inte dämpas. När hon höjer sin hand- SEE her, ACT from the problem and CHANGE it!

För att föreställningen ska bli så lärorik, underhållande och intressant har Elin och Ronja valt att gestalta budskapet i form av sång, dans, bild, text, prat och musik. De vill att åskådarna ska höra budskapet, se budskapet, känna budskapet och kunna relatera till det. Kvinnor har också en röst, åsikt och vilja! Denna föreställning handlar inte om att trycka ner någon, utan att lyfta de som under alla år blivit nertryckta och nedröstade. Kvinnor ska också få höras!"
(Lånat från deras facebook: SAC UF)